Mamma saknar dig

Saknaden efter dig är svårt att beskriva med ord. På dagarna går det ofta bra, men om nätterna kryper sig saknaden på. Jag brukar kolla upp mot himlen, på månen och stjärnorna och tänka på dig. Jag önskar så att du inte hade varit sjuk och att du hade fått bara kvar hos oss. Ibland undrar jag hur vi överlever utan dig. Allt känns så overkligt, lite som en dröm. Tiden med dig var så oerhört fin och jag vill aldrig glömma den. Jag tittar ofta tillbaka i bloggen och läser om dig och ser på alla bilder. Jag är väldigt glad för allt jag skrev och för alla bilder jag tog, på så sätt är du alltid levande. Jag skulle ge vad som helst för att få pussa på dig, känna din underbara bebisdoft, se ditt fina leende och bara njuta. Jag har aldrig varit speciellt troende men nu hoppas jag verkligen på ett liv efter döden så att jag har en möjlighet att träffa dig igen.